En utskrift från Dagens Nyheter, 2026-08-03 09:13

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/regelkrangel-hindrar-lantbrukarna-fran-att-gora-sitt-jobb/

Du vet väl att du kan skapa ett gratiskonto på DN? Som inloggad kan du ta del av flera smarta funktioner.

• Följ dina intressen
• Nyhetsbrev

Sverige behöver fler lantbrukare som vågar investera, expandera och lämna över sina gårdar till nästa generation. Men alltför många möts i dag av ett växande regelkrångel som stjäl tid, pengar och framtidstro. Det är ett problem för lantbrukare och för Sverige.

För Kristdemokraterna är lönsamhet den viktigaste lantbruksreformen. Ingen människa tar över eller startar ett företag som inte går att leva på. Därför har regeringen redan genomfört flera viktiga åtgärder för att stärka svenskt lantbruk: krisstöd på över 1,6 miljarder kronor, sänkt reduktionsplikt, lägre kostnader för jordbruksdiesel, stärkta investeringsstöd och förbättrade djurvälfärdsersättningar. Men det räcker inte.

Om vi menar allvar med att stärka svensk livsmedelsproduktion måste vi också minska den administrativa bördan. För lantbruket är regelkrångel inte bara en fråga om papper och processer. Det är en kostnadsfråga.

Varje timme som en lantbrukare lägger på blanketter, dokumentation, tillståndsansökningar och myndighetskontakter är en timme som inte kan användas till att sköta djuren, odla grödorna eller utveckla verksamheten. Varje krona som går till konsulter, administration och juridiska processer är en krona som inte kan investeras i produktionen. Det är särskilt allvarligt i en tid när svensk livsmedelsberedskap måste stärkas.

Svenska lantbrukare konkurrerar dessutom på en europeisk marknad. När svenska regler blir mer omfattande, mer komplicerade eller tillämpas hårdare än i andra länder får svenska producenter högre kostnader än sina konkurrenter. Resultatet blir försämrad konkurrenskraft och ökad import av livsmedel som ofta producerats under lägre krav än de som gäller i Sverige. Det är varken bra för klimatet, för landsbygden eller för vår försörjningsförmåga.

Samtidigt vet vi att osäkra och långdragna processer hämmar investeringar. När företagare inte vet om eller när de får tillstånd att bygga ut sin verksamhet, investera i bevattning eller utveckla produktionen väljer många att avstå. Det hämmar tillväxten och bromsar utvecklingen i hela den gröna näringen.

När företagare inte vet om eller när de får tillstånd att bygga ut sin verksamhet, investera i bevattning eller utveckla produktionen väljer många att avstå

Därför presenterar Kristdemokraterna nu ett omfattande regelförenklingspaket med 21 konkreta reformer för att minska regelbördan i lantbruket.

Vi vill bland annat:

● Stoppa nya dokumentationskrav för fosfor.

● Se över biotopskyddsreglerna så att lantbrukare som frivilligt skapar miljöer för biologisk mångfald inte riskerar att straffas.

● Förenkla reglerna kring funktionstest av lantbrukssprutor.

● Höja gränserna för vattenuttag för husbehov och samtidigt förbättra och förenkla processerna för bevattning.

● Se över avfallsförordningen och avfallsregistret för att få bort dubbelrapportering som skapar administration utan motsvarande miljönytta.

● Säkerställa att genomförandet av EU:s nya förpackningsregler inte leder till svensk överimplementering.

● Höja gränsen för när djurhållning blir tillståndspliktig enligt miljöbalken.

● Göra det enklare att kombinera lantbruk med besöksnäring genom att förenkla reglerna för offentlig förevisning av djur.

● Ta bort dubbla rapporteringskrav för får- och getägare och modernisera reglerna kring märkning av nötkreatur.

● Skapa bättre förutsättningar för gårdsbaserad biogasproduktion genom enklare tillståndsprocesser.

● Sänka avgifter för mindre livsmedelsförädlare, förenkla exportgodkännanden och minska kostnaderna för företag som vill sälja svenska livsmedel på internationella marknader.

● Modernisera djurhälsoreglerna genom fler digitala veterinärbesök och minskad administration.

● Möjliggöra effektiv bekämpning av giftiga växter på naturbetesmarker.

● Underlätta användningen av ny teknik som drönare vid jakt på vildsvin och skapa bättre möjligheter att hantera enskilda skadegörande vargar.

Resultatet har blivit ett lapptäcke av regler där varje enskild bestämmelse kanske kan motiveras, men där den samlade bördan blivit för stor

Gemensamt för samtliga förslag är att de stärker företagens möjligheter att bedriva verksamhet utan att ge avkall på höga krav på miljö, djurvälfärd eller livsmedelssäkerhet.

Under många år har politiken varit snabb att lägga nya krav på lantbruket, men betydligt långsammare med att ta bort sådant som inte längre fyller någon funktion. Resultatet har blivit ett lapptäcke av regler där varje enskild bestämmelse kanske kan motiveras, men där den samlade bördan blivit för stor. Det är dags att vända utvecklingen.

Svenska bönder ska använda sin tid till att producera mat, utveckla sina företag och stärka Sveriges beredskap – inte till att fylla i ytterligare blanketter.

Ett starkare lantbruk ger ett starkare Sverige.

Läs fler artiklar från DN Debatt:

Erland Mårald, professor i idéhistoria: ”Landsbygden kan lika gärna vara motorn i omställningen”

Mattias Öberg, docent i toxikologi: ”Ska PFAS-drabbade aldrig kunna få ersättning?”