”Småföretag får ta techjättarnas nota”

Дата публикации: 12-08-2026 08:30:00

Nya regler för anslutningar till elnätet flyttar kostnaden från nya kunder till dem som redan finns i nätet. Det är orimligt och riskerar att försämra svensk konkurrenskraft, skriver företrädare för Företagarna.

Основное содержимое страницы с новостью.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

DEBATT | ELFÖRSÖRJNING

Det borde vara självklart att en florist i Gnosjö inte ska pressas av dyrare elnätskostnader på grund av nya datacenter i Sollefteå. Nästa år kommer en ännu större del av småföretagens elnätsavgifter att användas för att finansiera stora företags nyetableringar.

Energimarknadsinspektionen, Ei, publicerade den 16 juni en rapport om elnätsbolagens vinster och avgifter. Bilden är tydlig. Den nuvarande modellen har lett till höga vinster, stora koncernbidrag och kraftigt höjda avgifter. För svenska företag har elnätsavgifterna dessutom ökat betydligt mer än i Danmark, Norge och Finland.

Elektrifieringen kräver stora investeringar i Sveriges elnät. Men om kostnaderna i allt högre grad läggs på dem som redan är anslutna riskerar stödet för omställningen att minska.

Småföretagen betalar redan ett högt pris. Under de senaste fem åren har elnätsavgiften ökat med drygt 35 procent för företag med låg elförbrukning. Våra beräkningar, som bygger på statistik från SCB, visar att småföretag som använder mindre än 20 megawattimmar el per år i genomsnitt betalar 20 gånger mer för elnätet per kilowattimme än de allra största elanvändarna.

En förklaring är att principen om att den som ansluter sig till elnätet ska betala för anslutningen har försvagats. Det finns förenklat två sätt att ta betalt för en ny elanslutning. I en djup modell betalar den som ansluter för alla kostnader som anslutningen orsakar när nya ställverk, transformatorer och reläer behöver installeras. I en grund modell delas en större del av kostnaden mellan alla som redan använder elnätet.

Det senare innebär att företag som inte drar någon större nytta av den utbyggda elinfrastrukturen ändå tvingas vara med och betala. Nu riskerar den utvecklingen att förstärkas. Ei presenterade igår, den 11 augusti, nya föreskrifter om hur anslutningsavgifterna ska beräknas från 2027. Bakgrunden är nya svenska lagar och EU:s krav på att avgifterna ska prövas i förväg.

De nya föreskrifterna inför grund anslutningsavgift som huvudregel. Konsekvenserna kommer att bli att småföretagare får dyrare elnätsavgifter för att de tvingas delfinansiera mer av stora företags energiintensiva nyetableringar, som dessutom riskerar att dra upp småföretagens energipriser. Enligt Ei:s egna underlag betalar den anslutande kunden i redan dag bara mellan 60 och 80 procent av kostnaden. Resten betalas av andra nätkunder. De nya reglerna riskerar att flytta en ännu större andel av kostnaden från den som vill ansluta sig till dem som redan finns i nätet.

Småföretagen står ständigt med det kortaste strået i energipolitiken. Många stora industrier har reducerad elskatt, medan småföretagen oftast betalar full elskatt. Småföretag har inte heller rätt till elprisstöd, som hushållen.

Principen måste därför vara tydlig: elintensiva etableringar ska betala för sina egna anslutningar. Redan pressade småföretag ska inte finansiera nya datacenter och stora industrier.

Sverige behöver investeringar i både industri, elproduktion och elnät. Men kostnaderna får inte vältras över på små och medelstora företag. Enligt Ei:s analys riskerar omkring 900 000 företag att tillsammans få ökade kostnader på mellan tre och sex miljarder kronor per år.

Det skulle få konsekvenser. När kostnaderna stiger minskar möjligheten att investera och anställa. I en undersökning bland Företagarnas medlemmar svarade nästan var tredje företagare att de höga elkostnaderna påverkar verksamheten kännbart. Mer än var sjätte hade tvingats minska sina investeringar eller dra ned på verksamheten.

Två tredjedelar av företagens totala elkostnad består av skatter och avgifter och sedan 1990 har elskatten ökat med omkring 600 procent, trots att den allmänna prisnivån har stigit med cirka 110 procent.

Höga elkostnader påverkar inte bara företagens resultat. De minskar också viljan och möjligheten att investera i eldrivna fordon, maskiner och produktionsprocesser. Därmed riskerar avgifterna att bromsa den elektrifiering som politiken vill påskynda.

Sverige står inför omfattande investeringar i elnäten. De måste finansieras, och ett stabilare nät med högre kapacitet gynnar alla elanvändare. Bara flaskhalsintäkterna väntas bidra till investeringar på 130 miljarder kronor i transmissionsnätet fram till 2036.

Men om en stor del av notan skickas till småföretagen riskerar Sverige att försvaga de företag som skapar flest nya jobb och står för den största delen av skatteintäkterna i nio av tio kommuner. När småföretagen försvagas förlorar hela samhället.

I Gnosjö står småföretagen för 39 procent av alla jobb och för 34 procent av skatteintäkterna. Det är mer än dubbelt så mycket skatteintäkter som stat, kommun och region bidrar med tillsammans. Ska de småföretagen fortsatt kunna bygga Sverige rikare bör de inte betungas av notan för techjättars elanslutningar.

Схожие новости

#	Наименование новости	Тональность	Информативность	Дата публикации
1	Klar risk för omotiverat höga elnätsavgifter	-5	7	02-07-2026
2	Miljökravet som får baddräktsdesigner att ge upp	0	8.4	12-08-2026
3	Новая методика расчета затрат электросетей грозит бизнесу ростом тарифов на 87 млрд рублей в год	-3	6	30-06-2026
4	Ledare: Politiken ska inte styras av de smutsiga och långsamma	0	10.87	26-07-2026
5	Новак: новые правила позволят сократить сроки техприсоединения к электросетям до полугода	0	0	17-01-2022
6	Kritik mot lättade klimatregler: ”Fel väg att gå”	-5	3	17-07-2026
7	"Ъ": правительству предложили не требовать от компаний передачи обезличенных данных	0	0	29-03-2021
8	"Ъ": участники рынка выступили против новых портовых правил	0	0	25-02-2021
9	Kravet på regeringen	0	5	11-07-2026
10	INSÄNDARE: Alla kostnader hamnar på oss konsumenter	0	5	06-07-2026

Классификация: МСП. Схожих патентов: 0. Схожих новостей: 10. Тональность: 0. Информативность: 8.95. Источник: www.svd.se.