Svensk hälso- och sjukvård är i världsklass – men långt ifrån jämställd. Under lång tid har utredningar och forskning visat samma sak; mannen är norm i hur symtom beskrivs, diagnoser ställs och behandlingar utformas.

Konsekvensen blir att kvinnors symtom ifrågasätts, bagatelliseras eller misstolkas. Kvinnor får ofta sämre tillgång till utredningar, väntar längre på läkarbesök och får mer sällan tillgång till nya läkemedel än män – trots likartad sjukdomsbild. Detta är inte värdigt ett land som vill vara både välfärdsnation och föregångare i jämställdhet.

(Har du något att säga? Här kan du enkelt skriva och skicka in en insändare eller debattartikel.)

I dag finns viktiga verksamheter där kvinnors kroppar är norm – mödrahälsovård, förlossningsvård och delar av den sexuella och reproduktiva hälsan – men de utgör bara en liten del av vården. Den stora basen av somatisk och psykiatrisk vård sägs vara könsneutral, men bygger fortfarande i hög grad på kunskap och normer där mannen är utgångspunkt.

Det räcker inte att lägga till lite kvinnospecifik vård ovanpå ett system som i grunden är manligt kodat. Strukturer, forskningsprioriteringar och riktlinjer måste göras om så att de tar sin utgångspunkt i både kvinnors och mäns verkliga förutsättningar.

Migrän, endometrios, lipödem, PCOS och klimakteriebesvär är exempel på diagnoser som i decennier fått för lite fokus, för lite forskning och för begränsad tillgång till kvalificerad vård. Alltför ofta avfärdas svår smärta och kraftigt försämrad livskvalitet som ”normalt kvinnligt”. Dessa diagnoser måste lyftas fram via mer forskning, tydligare riktlinjer och rätt fördelade vårdresurser så att kvinnor får den vård de behöver och har rätt till.

Den moderatledda regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att långsiktigt stärka mödrahälsovården, förlossningsvården och vården för flickors och kvinnors hälsa, med fokus på just de sjukdomar och tillstånd som är unika eller vanligare hos kvinnor. Vi har också säkerställt en överenskommelse mellan staten och regionerna som slår fast att vården ska anpassas till flickors och kvinnors olika förutsättningar, genom tydliga vårdkedjor under graviditet, förlossning och eftervård.

Moderaterna vill fortsätta genomföra ekonomiska satsningar och reformer som tydligt riktar sig mot kvinnors hälsa, förlossningsvård och kvinnosjukvård. Målet är att svensk hälso- och sjukvård ska sluta utgå från mannen som norm och i stället bygga på kunskap som ser både kvinnors och mäns verkliga förutsättningar. Det är så vi skapar en vård som är modern, rättvis och värdig – och det är den riktning vi moderater kommer att fortsätta driva med full kraft.

Elise Ryder Wikén, nr 1 på Moderaternas riksdagslista Jämtlands län

Maud Herkules, ordförande Moderatkvinnorna i Jämtlands län