Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Enligt den europeiska handelsorganisationen Coceral har nio miljoner ton spannmål förstörts i EU och Storbritannien, vilket direkt kopplas till att Västeuropa har upplevt sin varmaste junimånad någonsin. Skadorna på den europeiska matproduktionen uppgår till omkring 20 miljarder kronor enligt The Guardian.

Det har fått experter att varna för en chockhöjning av matpriserna i höst.

Enligt Shon Ferguson, docent i nationalekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), är det troligt att värmeböljorna i framförallt Frankrike och Spanien kommer att driva upp priserna i höst.

– Frankrike har haft flera värmeböljor under våren och sommaren och de har haft en negativ effekt på produktionen av vete och majs, säger han till SVT.

Men det är inte bara produktionen av spannmål som minskat – även skördarna av grönsaker och frukter har blivit mindre. Dessutom riskerar kött att bli dyrare på grund av bristen på spannmål.

Effekten är inte tillfällig. Enligt Carl Eckerdal, chefsekonom på Livsmedelsföretagen, bör svenskarna vänja sig vid att maten kommer bli dyrare på grund av den globala uppvärmningen.

– Värmeböljor är det nya normala och det är inget positivt för livsmedelsproduktionen, oavsett var den slår till. Klimateffekterna bidrar årligen med en till tre procent ökning i livsmedelsinflation, säger han till SVT.

Just nu är det dessutom flera andra faktorer som riskerar att påverka matpriserna så som USA:s och Israels anfall på Iran och kriget i Ukraina.

– Det är definitivt ett allvarligt läge och mycket beror på osäkerheten kring vad som kommer hända i både Iran och runt Svarta havet i höst. Vi vet inte om exempelvis Ukraina och Ryssland kommer kunna exportera spannmål.

Carl Eckerdal påpekar att även prishöjningar på energi och transport påverkar.

– Det landar i slutändan priset på konsumenternas bord.

Hur illa är läget?

– Sex år av ständiga kriser har gjort oss lite mer robusta och snabbrörliga. Det är erfarenheter vi får ta med oss in i framtiden. Så här långt har svensk livsmedelsproduktion klarat sig relativt väl så vi ser ingen anledning till alarmism ur ett konsumentperspektiv.