Apotek runt om i Sverige har utsatts för grova rån där gärningsmän bland annat har använt pistol och handgranater. För Apotekets vd Rasmus Nerman har utvecklingen blivit en arbetsmiljöfråga samtidigt som han varnar för att apotek i så kallade socioekonomiskt utsatta områden får allt svårare att få verksamheten att gå runt.

Ett av de mer uppmärksammade fallen inträffade på Apoteket Ekorren vid Kortedala torg i Göteborg. Under 2024 rånades apoteket tre gånger på ett halvår. Efter rånen valde Apoteket att helt sluta hantera kontanter och narkotikaklassade läkemedel där.

Nerman beskriver rånen som särskilt allvarliga. På vissa platser har säkerhetsåtgärderna behövt skärpas så mycket att väktare har fått följa personalen till och från arbetsplatsen. I miljöer där säkerhetsläget är sämre krävs dessutom dubbel bemanning för att ingen ska behöva arbeta ensam.

LÄS ÄVEN: Ericsson flyr mångfalden i Kista – personal otrygg

Apotekets egen statistik visar samtidigt att problemen inte är begränsade till enstaka händelser. Under 2025 utsattes företagets apotek för sex rån varav fyra inträffade i så kallade utanförskapsområden. Hittills under 2026 har Apoteket däremot inte registrerat något rån i sina butiker.

Men enligt Nerman handlar utmaningarna i utsatta områden inte enbart om säkerhet. Den ekonomiska situationen är också svårare. Apotekens ersättning för receptbelagda läkemedel regleras av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, vilket innebär att försäljningen av receptläkemedel i praktiken ger begränsat utrymme för lönsamhet. För att få ekonomin att fungera behöver apoteken därför också sälja exempelvis egenvårdsprodukter.

Problemet är att köpkraften ofta är lägre i socioekonomiskt utsatta områden. Samtidigt kan kostnaderna för säkerhet och bemanning vara högre. Sammantaget gör det att vissa apotek får betydligt svårare ekonomiska förutsättningar än verksamheter i andra delar av landet.

Nerman efterlyser därför ett särskilt stöd till apotek i utsatta områden efter modell av det glesbygdsstöd som redan finns för apotek på landsbygden. Han betonar samtidigt att ekonomiskt stöd inte är någon långsiktig lösning utan snarare ett sätt att hålla verksamheter igång medan de större samhällsproblemen hanteras.

Apotekets vd pekar också på den bredare betydelsen av apoteken. De fungerar inte bara som försäljningsställen för läkemedel utan som en del av den lokala servicen och vårdkedjan. Om apotek försvinner från områden där annan kommersiell service redan är begränsad riskerar invånarna att få längre tillgång till både läkemedel och rådgivning.

Samtidigt har antalet fysiska apotek i Sverige under flera år minskat. Från 1 433 apotek 2020 sjönk antalet till 1 397 vid årsskiftet 2024/25. Under 2025 vände utvecklingen marginellt och antalet steg till omkring 1 400.

För Nerman är frågan därför större än enbart Apotekets egen verksamhet. Han efterlyser fler arbetstillfällen och ett bredare samarbete mellan näringsliv, myndigheter och polis för att vända utvecklingen i områden som länge har haft problem med kriminalitet och otrygghet.

– Det finns en anledning till att vi behöver extra personal och väktare. Och det är inte kul att prata med personal som har blivit rånade med en handgranat. Då får man ju en rejäl klump i magen som vd och som arbetsgivaren har man ett stort ansvar, säger han till Tidningen Näringslivet.

LÄS ÄVEN: Företag har svårt att rekrytera – Sverigebilden skrämmer