Mattias Svensson: Europatanken erövrar världen

Vill ha mer öppenhet och handel i en orolig tid. Foto: Justin Tang/AP

Fria länder blir starkare av att samarbeta och handla med varandra. Den logiken slutar inte att vara sann för att ett land ligger på andra sidan Atlanten.

Det här är en text från SvD Ledare. Ledarredaktionen är partipolitiskt oavhängig med beteckningen obunden moderat.

Två saker kan noteras från EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyens årliga state of the union-tal i onsdags.

Den första är att EU för närvarande är fullt sysselsatt med att korrigera gårdagens europeiska misstag.

Medlemsländerna genomför nu, hjälpta av gemensamma initiativ, en sedan länge eftersatt militär upprustning. Den är förstås orsakad av Rysslands hot och hybridkrigföring, samt av USA:s beslut under Donald Trump att svika landets utfästelser om att skydda Ukraina. Nu bär i stället EU en växande del av ansvaret för att skydda länders suveränitet och frihet i vår del av världen.

Dessutom står på EU:s agenda att lätta en regleringsbörda som blivit alltför betungande, öppna den inre marknaden på nya områden och sluta nya frihandelsavtal och samarbeten med andra fria och demokratiska länder. Det är en välkommen förändring. Bara förra perioden ägnade sig EU-kommissionen ivrigt åt nya regleringar och direktiv, medan frihandelsavtal fastnade i evighetslånga förhandlingar.

I Europa tror vi inte att makten är ofelbar.

Kursändringen kan ses som ett uttryck för typisk europeisk velighet, men svagheten är i själva verket en styrka. I Europa tror vi inte att makten är ofelbar. Och när vi ser att aldrig så välmenande åtgärder leder fel, ändrar vi oss i ljuset av fakta, argument och politisk återkoppling från väljarna. Det är vad vi ser nu.

Exempelvis är klimatpolitiken fortfarande viktig, men den har på senare år förankrats närmare verkligheten. Världsfrånvända målsättningar betyder allt mindre och klåfingriga regleringsplaner skalas ner.

Klimatpolitiken handlar nu om att bygga ut förnybara kraftkällor och kärnkraft för att vi behöver billig energi från andra källor än fossila bränslen från opålitliga diktaturer. Därtill behöver vi hantera de faktiska klimatförändringarna och dessas följdverkningar, som fler skogsbränder och värmeböljor.

När EU vill reglera AI och skärmanvändning bland barn och unga är risken förstås att det innebär nya och onödiga restriktioner. Men av tonläget att döma, tas initiativen för att stödja entreprenörskap och utveckla lärande, inte utifrån inbillningen att överstatliga regler och strategier är svaret på allt.

Att Kanadas premiärminister Mark Carney närvarade vid talet fick stor uppmärksamhet. Han öppnade för ett nära samarbete mellan EU och Kanada. Det är ett utomordentlig illustration av den andra poängen apropå von del Leyens tal: att den tanke som Europasamarbetet bygger på kan delas med andra.

Fria länder blir starkare av att samarbeta och handla med varandra. Den logiken slutar inte att vara sann för att ett land ligger på andra sidan Atlanten. Tvärtom kompletterar länder varandra i naturtillgångar och kompetenser. Det gör dem mindre sårbara för utpressning i form av exempelvis exportstopp för strategiska mineraler eller strafftullar införda av lynnighet och dårskap.

Mycket återstår att göra. Arbetet med exempelvis den inre marknaden går trögt.

Samtidigt fungerar mycket uppenbarligen väl i en union som länder utanför drömmer om att tillhöra – i Ukraina är det framtida medlemskapet för många en existentiell fråga.

EU är därtill, som Kanada visar, en partner som många länder väljer att samarbeta och handla med. Så vinner Europatanken mark långt utanför sin geografiska gräns med sitt erbjudande om fred, frihet och samarbete.