Direkt efter att de första prognoserna släppts, när vallokalerna stängde i Berlin och Mecklenburg-Vorpommern, stod förbundskansler Friedrich Merz framför kamerorna. Spekulationerna om att han skulle avgå satte givetvis igång. Men Merz ville i stället blicka framåt. Resultatet i Mecklenburg-Vorpommern var en katastrof, sa han, men nu gällde det att genomföra reformer och leda Tyskland vidare. Några timmar senare blev katastrofen en mardröm för Merz. Hans kristdemokrater klarade inte ens femprocentsspärren i den nordtyska delstaten. De hamnar nu utanför delstatsparlamentet, tillsammans med småpartier som Djurskyddspartiet och det rysslandsvänliga partiet BSW. Katastrof, mardröm, historiskt nederlag… Ein Desaster. Läsaren kan själv välja ord och språk för att beskriva resultatet för CDU och Merz. Hårt tryck och krav på ledarbyte Om det hade varit Storbritannien hade partiet gjort processen kort med Merz. En omröstning i partigruppen, och sedan hade det varit dags att packa flyttkartongerna. Men i Tyskland är det mer komplicerat att avsätta en regeringschef. Det räcker inte att förbundsdagen röstar mot Merz; den måste samtidigt välja en ny förbundskansler med absolut majoritet. Det är svårt att se det hända i nuläget. I stället kommer kraven på att Merz självmant ska avgå att bli allt högre. Min gissning är att han är alldeles för envis för att göra det, men om ministrar börjar avgå och ledande kristdemokrater runt om i landet sätter riktigt hård press på honom är det kanske inte omöjligt. Två personer redo att ta över Den ena är Nordrhein-Westfalens ministerpresident Hendrik Wüst: relativt ung, energisk och smart. Den andra är CSU-ledaren och Bayerns ministerpresident Markus Söder: folklig, rolig och förtjust i att lägga upp bilder på sig själv när han äter snabbmat. Nästa år väntar fem delstatsval i Tyskland. Sedan dröjer det inte länge förrän det är dags för förbundsdagsval och EU-val 2029. Frågan är dock om någon alls kan styra Tyskland just nu. Inflationen, migrationen och den hackande ekonomiska motorn har lett till ett enormt missnöje i landet. Ett ledarbyte kanske inte ens hjälper kristdemokraterna.