För den i EU och Nato som hoppas på lugn och ro och stabilitet är den franska valkampanjen så här långt rena skräckfilmen.

Överlägsen i opinionstoppen är ytterhögerns Marine Le Pen som vill strypa pengarna till EU med hälften och avbryta det ekonomiska stödet till Ukraina.

Närmast efter henne jagar yttervänsterns Jean-Luc Mélenchon som vill lämna Nato helt och kräver att Europeiska centralbanken skriver av den franska statsskulden.

Strax bakom försöker dessutom mittenkandidaten Gabriel Attal kampanja för att på allvar skapa ett Europas förenta stater – något som kanske gillas av vissa Brysselfunktionärer, men ändå går på tvärs mot merparten av medlemsländerna i EU.

Att ytterligheterna lockar mest beror inte minst på besvikelsen över snart tio år med Emmanuel Macron som president. Han valdes på ett löfte om att vara varken höger eller vänster, men har i stället blivit anklagad för att vara än det ena, än det andra, av vardera sidan.

Ekonomi och reformer har fastnat i covidkris och Ukrainakrig och ett djupt splittrat parlament.

Talande nog lovar nu både Le Pen och Mélenchon sänkt pensionsålder inför valet, även om det får ekonomer och långivare att sucka tungt.

I ett läge när övriga kandidater kämpar inbördes med låga opinionssiffror till både höger och vänster räknar många fortfarande med att någon helt ny kandidat ska dyka upp, likt Macron gjorde 2016. Då dröjde det till november, bara fem månader före valet, innan han formellt drog igång sin kampanj – även om det redan länge dessförinnan hade gissats på hans ambitioner.

Le Pen och Mélenchon är dock nöjda. Båda är varandras favoritmotståndare i en avgörande valomgång. Annars riskerar de att möta någon som kanske inte har lika många anhängare som de har, men å andra sidan är mindre impopulär.

Anti-rösten är kanske valets största favorit.

– Den som vinner kommer inte att vara den som är mest uppskattad utan den som är minst ogillad, säger statsvetaren Jean-Yves Dormagen till belgiska tidningen Le Soir.

Frankrike håller presidentval den 18 april 2027, med en avgörande andra omgång den 2 maj.

Här är några av de högst tippade:

Marine Le Pen, 58 år, ytterhögerpartiet Nationell samlings kandidat. Ställer upp för fjärde gången.

Gabriel Attal, 37, partiledare för Macrons mittenparti Renaissance och tidigare premiärminister i hans regering.

Édouard Philippe, 55 år, partiledare för mittenpartiet Horizons och borgmästare i Le Havre. Tidigare premiärminister i Macrons regering.

Bruno Retailleau, 65 år, ledare för högerpartiet Republikanerna.

Raphaël Glucksmann, 46 år, EU-parlamentariker som tippas bli den samlade vänsterns kandidat.

François Hollande, 72 år, parlamentsledamot för Socialistpartiet och tidigare president (2012–2017). Har inte officiellt meddelat sin kandidatur.

Jean-Luc Mélenchon, 74 år, partiledare för yttervänsterpartiet Det okuvade Frankrike. Ställer upp för fjärde gången.

Källa: Le Monde, Le Figaro med flera

Följande män har styrt Frankrike sedan Charles de Gaulle avgick 1969:

1969–74: Georges Pompidou

1974–81: Valéry Giscard d'Estaing

1981–95: François Mitterrand

1995–2007: Jacques Chirac

2007–12: Nicolas Sarkozy

2012–17: François Hollande

2017–: Emmanuel Macron