I år kommer i storleksordningen omkring 400 invånare i Jämtlands län att drabbas av stroke. Många får svårt att prata, delar av synfältet kan försvinna och ena sidan av kroppen kan förlamas. Ungefär var sjunde person som drabbas avlider inom tre månader.

(Har du något att säga? Här kan du enkelt skriva och skicka in en insändare eller debattartikel.)

Forskningsframsteg, förbättrad vård och förebyggande arbete har bidragit till att antalet avlidna av stroke har halverats sedan millennieskiftet. Men alla som överlever återhämtar sig inte fullt ut. Stroke är en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättning i Sverige. 15 procent av de som överlever är beroende av hjälp med grundläggande aktiviteter i vardagen. En stor andel drabbade uppger idag att de är nöjda med sin rehabilitering efter utskrivning från sjukhus, men andra indikatorer visar att vården efter stroke behöver stärkas.

Tre månader efter insjuknandet följs strokepatienter upp av kvalitetsregistret Riksstroke bland annat med frågan om de tycker att de fått sina behov av stöd och hjälp tillgodosedda av sjukvården och kommunen. Måttet avspeglar det samlade stöd som patienterna upplever att samhället ger, där kvaliteten i vårdplanering och samarbete mellan sjukhus, primärvård och kommun har stor betydelse. I Jämtland svarade 85 procent av strokepatienterna att deras behov av hjälp och stöd var tillgodosedda. I Västmanland ger 89 procent ger samma svar.

Socialstyrelsens nationella riktlinjer sätter mycket hög prioritet på tidig understödd utskrivning från sjukhus till hemmet, där ett multidisciplinärt stroketeam både koordinerar och ger fortsatt rehabilitering i patientens hemmiljö. Metoden är både kostnadseffektiv och uppskattad vid lindrig till måttlig stroke. Det handlar inte bara om mer rehabilitering, utan om rätt insatser vid rätt tid, med strukturerad och långsiktig uppföljning.

Ändå visar Strokeförbundets medlemsenkät att endast cirka en av fyra upplever att rehabiliteringen på längre sikt motsvarar deras behov. Det bör inte finnas stora geografiska skillnader i tillgången till rehabilitering. Vi vill därför uppmana Jämtlands regionpolitiker att fortsätta sätta rehabiliteringen i fokus, så att inte onödigt många behöver leva ett liv under sin möjliga potential.

Kristina Sparreljung, generalsekreterare Hjärt-Lungfonden

Mia von Euler, registerhållare Riksstroke

Elisabeth Sundström Graversen, verksamhetschef Strokeförbundet

Anders Åkesson, förbundsordförande Riksförbundet HjärtLung