”Vi får saker gjorda” påstår stolt ett stort och ledande parti inför valet.

Här i Nynäshamn kommer kanske många ihåg att det finns åtminstone en sak som inte blev av i år: flytten av kommunbiblioteket upp till sjukhuset, bort från det förhatliga Folkets hus, en flytt som redan beslutats av de styrande. Motståndarna aktiverade sig och blev för många. Resultatet blev endast ett namnbyte – Folkets hus blev kulturhuset. Alltför illa vore det väl ändå med ett kulturhus utan bibliotek!

Finns någon lärdom att dra av denna historia? Kanske. Det som görs över huvudet på ett stort antal invånare, alltså utan förankring, blir sällan lyckosamt annat än för ett fåtal.

Demokrati handlar inte bara om rösträtt i val; medborgare behöver känna sig lyssnade på, inte maktlösa. De styrande måste informera och inkludera kommuninvånarna när det gäller utvecklingsplaner för samhället, helst också skapa dialog med berörda för utbyte av ideer.

För de flesta människor är det viktigt att deras kompetens tas tillvara. Det gör livet meningsfullt.

Nu, efter fyra år. finns hur som helst en hel del kvar att göra. Backluraområdet till exempel, med sin stora och för Nynäshamn ovanligt unga befolkning, har inte märkt mycket av den lokala viljan att få saker gjorda.

Politiken – och allt utvecklingsarbete – handlar ju om vad och vilka som står i fokus för dem som har makten att göra något på samhällsnivå. Det handlar som alltid om att välja vad begränsade resurser ska användas till.

För oss svenskar som ska rösta denna höst handlar det ju också om att välja långsiktigt fokus och utifrån det lägga vår röst.

Margareta Björnson och Helen Amborn