Hjärtsvikt är en allvarlig sjukdom som innebär att hjärtat inte förmår pumpa tillräckligt med blod för att tillgodose kroppens behov. Sjukdomen kan kraftigt begränsa vardagen och är förknippad med hög sjuklighet och dödlighet, försämrad livskvalitet och stora kostnader för hälso- och sjukvården.

I början av 2000-talet avled i genomsnitt omkring 58 personer per 100 000 invånare varje år i hjärtsvikt i Stockholms län. I dag är motsvarande siffra omkring 44 dödsfall per 100 000 invånare. Det innebär att dödligheten har minskat med 23 procent.

Bakom framstegen ligger bland annat forskning som har lett till fler och bättre möjligheter att behandla hjärtsvikt och en förbättrad användning av effektiva behandlingar.

I dag beräknas omkring 250 000 personer leva med hjärtsvikt i Sverige, och forskning pekar på att antalet kommer att öka. En viktig förklaring är att befolkningen blir äldre. En annan är de medicinska framstegen: allt fler överlever hjärtinfarkt och andra hjärtsjukdomar som tidigare oftare ledde till en för tidig död. När samtidigt fler människor överlever hjärtsvikt innebär det att en växande grupp kommer att leva längre med sjukdomen.

Det är i grunden positivt. Men det innebär också att sjukvården behöver vara rustad för att diagnostisera, behandla och följa upp fler patienter. Framför allt behöver vi fortsätta utveckla behandlingar som inte bara förlänger livet utan också ger människor fler friska år med god livskvalitet.

För det första behöver forskningen om hjärtsvikt få fortsätta utvecklas. De senaste decenniernas minskade dödlighet visar att forskning ger resultat. Men fortfarande återstår viktiga frågor om varför människor utvecklar hjärtsvikt, hur sjukdomen kan upptäckas tidigare och hur olika former av hjärtsvikt bäst ska behandlas.

För det andra behöver fler få kunskap om hur risken att drabbas kan minskas. Flera av de faktorer som ökar risken för hjärt-kärlsjukdom går att påverka. Att förebygga och behandla exempelvis högt blodtryck och andra riskfaktorer är därför också en viktig del i arbetet mot hjärtsvikt.

För det tredje behöver de behandlingar som forskningen redan har gett oss komma patienterna till del. Framsteg i laboratorier och kliniska studier räddar liv först när de omsätts i en jämlik och effektiv vård.

När fler människor kommer att leva med hjärtsvikt måste målet vara större än att enbart överleva sjukdomen. Fler ska kunna leva längre och bättre med ett sviktande hjärta.

Kristina Sparreljung, generalsekreterare, Hjärt-Lungfonden

Lars Lund, hjärtsviktsforskare, Karolinska institutet