Världshälsoorganisationen (WHO) publicerar sina första globala riktlinjer för behandling av fetma hos barn och ungdomar. Samtidigt visar nya siffror att andelen barn och unga med fetma har fyrdubblats sedan 1990.

Den 7 oktober 2026 publicerade WHO sina första globala riktlinjer för hur fetma hos barn och ungdomar ska förebyggas och behandlas inom hälso- och sjukvården. Riktlinjerna ska ge vårdpersonal stöd i att erbjuda behandling som bygger på vetenskapliga belägg och utgår från individens behov.

Omkring 170 miljoner barn och ungdomar mellan 5 och 19 år beräknades leva med fetma under 2024. Av dem var omkring 70 miljoner barn i åldern 5–9 år och 100 miljoner ungdomar mellan 10 och 19 år.

Sedan 1990 har andelen barn och ungdomar med fetma fyrdubblats – från 2 till 8 procent.

Fetma är en kronisk sjukdom som kan komma och gå, men som går att behandla. Följderna kan märkas redan tidigt i livet och ökar bland annat risken för typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Barn och ungdomar med fetma kan dessutom drabbas av stigma, diskriminering och mobbning.

Barn som spelar ishockey. Foto: Magnus Fröderberg/norden.orgÖvervikt ökar även i Norden

Utvecklingen syns också i de nordiska länderna. Enligt den nordiska hälsorapporten NORMO 2025, som bygger på data från 2024, hade 19,3 procent av barnen i Norden övervikt eller fetma. 4,2 procent hade fetma.

Tio år tidigare var motsvarande siffror 15,5 respektive 3,0 procent.

Island hade den högsta andelen barn med övervikt eller fetma, 25,9 procent. Därefter kom Danmark med 20,1 procent och Finland med 18,8 procent. Norge och Sverige hade de lägsta nivåerna, 16,0 respektive 15,4 procent.

Ökningen under det senaste decenniet var särskilt tydlig i Danmark och på Island. Även Finland och Island hade en markant ökning av andelen barn med fetma.

Pojkar spelar fotboll på Iholmsskolan i Köpenhamn, Danmark. Foto: Yadid Levy/Norden.orgWHO: Hälsosamma vanor ska vara grunden

WHO betonar att behandlingen i första hand ska bygga på hälsosamma matvanor, fysisk aktivitet och långsiktiga förändringar av levnadsvanor. Det kan ske genom individuella program eller genom så kallade multimodala insatser, där flera olika typer av stöd kombineras.

Digitala vårdinsatser kan också användas, men för barn bör de ske under uppsikt av en förälder eller annan vårdnadshavare.

För barn under 10 år rekommenderar WHO inte läkemedel för viktnedgång, obesitaskirurgi eller medicintekniska hjälpmedel för viktkontroll.

För ungdomar mellan 10 och 19 år kan godkända läkemedel däremot övervägas om ett övervakat program med livsstilsförändringar inte har gett önskat resultat. I vissa fall av svår fetma kan även obesitaskirurgi bli aktuell.

Vården ska handla om mer än vikten

WHO framhåller samtidigt att behandlingen inte bara bör handla om att gå ner i vikt.

Fokus ska också ligga på barnets eller ungdomens hälsa, funktionsförmåga och livskvalitet. Den psykiska hälsan behöver uppmärksammas, liksom konsekvenserna av stigma, diskriminering och mobbning.

Vården ska anpassas efter barnets ålder och individuella behov. Även familjens situation ska vägas in. WHO betonar dessutom vikten av långsiktig uppföljning.

De nya riktlinjerna finns att läsa på engelska här: WHO Guidelines on the Integrated Management of Obesity in Children och WHO Guidelines on the Integrated Management of Obesity in Adolescents.