En utskrift från Dagens Nyheter, 2026-07-07 10:23

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/regeringen-vill-ha-sprakforskola-trots-kritik/

Få ut mer av DN som inloggad

Du vet väl att du kan skapa ett gratiskonto på DN? Som inloggad kan du ta del av flera smarta funktioner.

• Följ dina intressen
• Nyhetsbrev

I november 2024 tillsatte regeringen utredningen om en likvärdig förskola av god kvalitet. Ett av målen: att överväga hur Sverige kan införa en obligatorisk språkförskola för barn som behöver bättre språkutveckling.

På tisdagen överlämnade regeringens särskilda utredare, Eva Broström, sin utredning till utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson.

Broström bedömer att en obligatorisk språkförskola för vissa barn saknar rättsliga förutsättningar. För DN nämner hon bland annat: diskrimineringslagstiftningen, den fria rörligheten för vårdnadshavarna och FN:s barnkonvention.

Om barnkonventionen, som är svensk lag, säger utredaren:

– Barn har rätt till utbildning, men barn har också rätt till sin familj.

Svensk förskola är i dag en frivillig skolform.

– Att ha några som har ett obligatorium och några som är frivilliga är ju en utmaning i så fall, säger Eva Broström.

Så du menar att en obligatorisk språkförskola strider mot svensk lagstiftning?

– I vår rättsliga analys är det bedömningen.

Det finns argument för och emot. Det menar Simona Mohamsson, som trots utredningens förslag vill gå vidare med en obligatorisk språkförskola. Hur det ska gå till ska regeringen återkommer till ”i närtid”.

Det strider mot svensk lagstiftning. Hur ska ni lösa det?

– Min intention är att vi ska hitta ett sätt att kunna ha en språkförskola, just för att de barn som i dag inte får med sig svenska språket hemifrån ska mötas av det och lära sig det i förskolan för att klara skolgången. Vi gör det för barnens bästa.

Om regeringen, trots att det enligt utredningen strider mot svensk lagstiftning, inför en obligatorisk språkförskola saknas kompetensen att ge barnen den språkutbildning de behöver.

De legitimerade förskollärarna är ojämnt fördelande över landet. Enligt Eva Broström saknas de särskilt i de områden där förskolan ska vara kompensatorisk.

– Där finns inte den utbildade personalen och de har inte språkkunskaper i den omfattning som behövs, säger hon.

Simona Mohamsson ser det minskande barnafödandet som ”en öppning” för att tillhandahålla mer personal som har kompetens och språkkunskaper.

– Barn ska kunna förvänta sig att de möts av personal som har kompetensen för att lära dem svenska, säger hon.

Vad tänker du om att den kompetensen inte finns i hela Sverige i dag?

– Jag tänker att det viktiga som vi kan göra är att se till att det är attraktivt att jobba inom förskolan.

Enligt ministern är förskollärare ”ett av de viktigaste jobben vi har”. Ändå är förskollärare en av de yrkesgrupper där utbildningen lönar sig som minst, sett till livsinkomst.

– Det korta svaret är att se till att förstatliga förskolan och skolan så att det inte ligger på kommunerna. Då kan vi också göra stora lönesatsningar, säger Simona Mohamsson.