Vad är en markundersökning och hur går den till? 

En markundersökning betyder att vi undersöker marken där vi kan behöva sätta upp en stolpe. Vi gör det för att ta reda på om det går att placera en stolpe där, och för att vara säkra på att marken är lämplig.

Markundersökningen startar med att en geotekniker besöker den blivande stolpplatsen till fots och gör en första geoteknisk bedömning av platsen samt en kartläggning ur framkomlighets- och arbetsmiljöperspektiv. Syftet med denna bedömning är att få en detaljerad förståelse av det geografiska området som är baserat på den data som samlas in vid det första besöket. 

När arbetet planerats och nödvändiga tillstånd erhållits kommer fältgeoteknikerna ut till stolpplatsen med en geoteknisk borrigg. Eftersom markundersökningsarbetet sker innan de tillfälliga byggvägarna har anlagts krävs en borrigg som tar sig fram i obruten terräng. Bandburen maskin används när våtmarker måste korsas och hjulburna maskiner används vid blockig och brant terräng. Nedan ser ni två bilder på en bandburen maskin som används under markundersökningarna.

De platsspecifika markförhållandena avgör hur en stolpe ska grundläggas

Markundersökningen börjar med att fältgeoteknikern markerar ut var undersökningarna ska göras. Det görs med hjälp av gps-utrustning, direkt vid mittpunkterna för stolpens ben och de stag som ska dra stolpen på plats.

De sonderingsborrningar och jordprovtagningar som utförs under markundersökningen ger projektörerna dimensionerande data inför val av grundläggningsmetod och fundamentsstorlek. Det vill säga, hur ska stolpen förankras och hur stort behöver fundament vara.

Det är alltid de platsspecifika markförhållandena som avgör hur en stolpe ska grundläggas och det är de förhållandena som markundersökningen ska klargöra. 

Bergfundament, betongfundament eller pålfundament?

Ifall borrningarna visar på ytnära berg förankras stolpen direkt i berget. Däremot dubbelkollar vi alltid resultatet genom att borra ungefär ytterligare tre meter in i berget. Det hjälper oss att ta reda på om vi har hittat själva berggrunden eller bara ett stort stenblock. 

Om det inte finns något berg inom grundläggningsdjupet och sonderingarna visar på fast jord grundläggs stolpen på ett betongfundament cirka 2,5 meter under markytan. Om jorden är lös och finkornig trycks en batteridriven datasond ned genom jordprofilen som mäter spetstryck, friktion och portryck för att ta reda på den lösare jordens egenskaper. Kommunikationen mellan sonden och borriggens dator sker via ett högfrekvent ljud som ändras beroende på variationer i mätvärdena. Om denna sonderingsmätning visar på en lös jordart utan närliggande berg används pålfundament.

Flexibilitet i processen för den bästa lösningen

Fältgeoteknikerna följer ett på förhand bestämt undersökningsprogram men styr också valet av undersökningsmetoder i samråd med geoteknikerna på kontoret. Denna process är nödvändig för att alltid kunna använda den lämpligaste grundläggningsmetoden till kraftledningsfundamentet.

Installation av grundvattenrör

Under markundersökningen installeras grundvattenrör vid stolpplatserna eftersom det är viktigt att känna till grundvattennivån inför byggnation av en kraftledningsstolpe. Tre stycken grundvattenmätningar planeras per installerat grundvattenrör för att täcka in årstidsvariationer. Detta är ett manuellt arbete som fältgeotekniker utför till fots med klucklod.

Avslutningsvis 

När alla moment är genomförda är markundersökningen för stolpplatsen avslutad och resultaten kan användas för detaljprojektering av fundamenten till kraftledningsstolpen.