EU-kommissionen föreslår lättnader i reglerna för utsläppshandeln (ETS), ett av de tyngsta verktygen i EU:s klimatpolitik. Industrin kommer att kunna släppa ut mer, under längre tid.Kommissionen väljer att fega ur, anser klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).
EU-kommissionen föreslår lättnader i reglerna för utsläppshandeln (ETS), ett av de tyngsta verktygen i EU:s klimatpolitik. Industrin kommer att kunna släppa ut mer, under längre tid.
Kommissionen väljer att fega ur, anser klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).
– Det här är ett mer företagsvänligt och smart angreppssätt, säger EU:s klimatkommissionär Wopke Hoekstra på en pressträff.
Trycket har varit hårt på EU-kommissionen från länder som tycker att utsläppshandeln är en tung börda för deras företag och vill se rejäla uppluckringar. Sverige med flera länder anser tvärtom att ETS inte bör ändras. Även svenska företag, som har investerat tungt i omställningen, går på den linjen, liksom klimatorganisationer.
Romina Pourmokhtari anser att förslagen går i helt fel riktning.
”Mitt i ett brinnande varmt Europa väljer kommissionen att fega ur och försvaga unionens kraftigaste verktyg för minskade utsläpp. Förslaget rubbar spelreglerna för alla företag som ligger i framkant och investerat i sitt klimatarbete. Regeringen kommer att kämpa med näbbar och klor, med svenskt näringsliv och industri i ryggen, mot denna uppluckring”, skriver hon i en kommentar.
”Fenomenalt verktyg”Hoekstra framhåller att ETS är ”ett fenomenalt verktyg” som har lett till att utsläppen har halverats bland de sektorer som omfattas. Han hävdar att EU:s mål till 2040 – att utsläppen ska minska med 90 procent – även kan nås med de nya förslagen.
ETS bygger på att företag betalar för varje ton koldioxid de släpper ut genom att köpa utsläppsrätter. För att få ned utsläppen minskas också antalet utsläppsrätter varje år, men nu drar kommissionen i bromsen och föreslår en lägre minskningstakt från 2031.
I dag delas utsläppsrätter ut gratis till viss tung industri och tanken har varit att de ska fasas ut till 2034. Nu behålls den fria tilldelningen, men villkoras med att företagen använder dem till klimatinvesteringar.
– 100 procent måste investeras för att minska utsläppen i Europa, säger Hoekstra.
Oro för svensk skogRevideringen av ETS-reglerna görs för att de nuvarande enbart gäller till 2030, men länder i östra och södra Europa har tryckt på hårt för att luckra upp reglerna. I höst går kampen om ETS vidare i förhandlingar i EU-parlamentet och EU:s ministerråd.
Från svenskt håll oroar man sig nu för att skogen får ta notan, med högre krav på att vara en kolsänka.
”Förslaget riskerar att lägga ett orimligt stort ansvar på den svenska skogen. Svenskt skogsbruk ska inte användas för att kompensera för andra länders bristande utsläppsminskningar”, skriver statsminister Ulf Kristersson i en kommentar.
Vilka ETS-regler bråkar de om?EU-kommissionen föreslår bland annat:
Antalet utsläppsrätter ska minskas långsammare. Från dagens 4,4 procent per år till 3,7 procent åren 2031–2035 och 1,7 procent efter 2036.
Utsläppsrätter kommer att finnas kvar in i 2040-talet. Tidigare mål har varit att industrin som omfattas av ETS ska nå nollutsläpp senast 2039.
Gratis utsläppsrätter kommer att finnas kvar, men villkoras med att investeringar görs för att minska utsläpp.
Medlemsländer måste investera hälften av sina intäkter från ETS i projekt som minskar utsläppen.
Investeringar ska främjas genom att inrätta en Industrial Decarbonisation Bank (IDB).
Internationellt flyg och sjöfart inkluderas mer och avfallsförbränning kommer gradvis att inkluderas.
Källa: EU-kommissionen
Vad är ETS?ETS (Emissions Trading System) infördes 2005. Syftet är att sänka utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser, så att EU:s klimatmål kan nås.
Principen bygger på att företag betalar för varje ton koldioxid de släpper ut, vilket blir ett incitament att minska utsläppen.
Det finns ett tak på antalet utsläppsrätter och detta tak minskas varje år.
Företag som behöver fler utsläppsrätter kan köpa av företag som får över, vilket gynnar företag som ställer om.
Vissa särskilt konkurrensutsatta sektorer får gratis utsläppsrätter.
Cirka 750 svenska anläggningar inom industri och energiproduktion, 36 sjöfartsoperatörer samt runt 10 luftfartygsoperatörer omfattas. Totalt ingår industri- och energiföretag som står för drygt 40 procent av de totala utsläppen av växthusgaser i EU.
Källa: Energimyndigheten, Naturvårdsverket
| # | Наименование новости | Тональность | Информативность | Дата публикации |
|---|---|---|---|---|
| 1 | EU lättar på klimatregler efter hårt tryck | 0 | 5 | 17-07-2026 |
| 2 | Kritik mot lättade klimatregler: ”Fel väg att gå” | -5 | 3 | 17-07-2026 |
| 3 | Ein guter Tag fürs Klima oder eine Enttäuschung? | 0 | 5 | 17-07-2026 |
| 4 | Η ΕΕ χαλαρώνει τους κανόνες για τους ρύπους | 0 | 5 | 17-07-2026 |
| 5 | EU:s dilemma – jobb eller klimat? | 0 | 5 | 17-07-2026 |
| 6 | ΕΕ: Χαλαρώνει το σύστημα εμπορίας ρύπων για να στηρίξει τη βιομηχανία | 0 | 5 | 08-07-2026 |
| 7 | Strom und CO₂: Europäische Zusammenarbeit scheitert an den Grenzen im Kopf | -3 | 6 | 15-07-2026 |
| 8 | EU ministers back grids and permitting push to fast‑track electrification | 5 | 7 | 26-06-2026 |
| 9 | Еврокомиссия предложила сократить углеродные выбросы в ЕС к 2030 году на 55% | 0 | 0 | 16-09-2020 |
| 10 | Сийярто: ЕС воздержится от жестких запретов в отношении атомной энергетики РФ | 0 | 0 | 16-06-2025 |