Krig tar inte semester. Även denna sommar får vi se bilder och läsa om människors krigslidande i Gaza, Iran, Libanon, Sudan och Ukraina. Barn, kvinnor och män dödas i tusental. Forskare i Uppsala Conflict Data Program räknar krig och uppskattar antalet döda: 65 stora och små krig år 2025, det största antalet efter 1945, och cirka 245.000 döda.

Vad kan göras? Ska vi för all framtid låta makthavare starta krig? Fungerar avskräckning genom militär upprustning? Många tror det. Men det visar sig att när en sida upprustar gör den andra sidan på samma sätt. Inför det svenska valet 2026 borde detta förhållande diskuteras mer. Freds- och konfliktforskare liksom professorer i sociologi och statsvetenskap upplyser oss om detta säkerhetsdilemma.

Den som ifrågasätter krigslogiken avfärdas inte sällan som naiv. Mönstret nu under 2020-talet känns igen från exempelvis tiden innan första världskriget. Då som nu finns politiker som driver på för militarisering och stärker fiendebilder. Utöver lidande, död och förstörelse slukar krig enorma resurser som behövs till nyttiga ändamål.

Artikel 2 i FN-stadgan ställer krav på varje medlemsland att lösa konflikter utan våld. Det historiska målet nås lättare om vi får det svenska fredsdepartement som Svenska Freds förordar. Andra länder skulle med tiden följa ett sådant svenskt exempel.

Fereshteh Ahmadi

Professor i sociologi vid Gävle högskola

Tomas Magnusson

Fd ordförande i Internationella Fredsbyrån

Valentin Sevéus

Författare till en rad böcker om fredspolitik