Riksdagen stiftar numera på löpande band lagar som gör Sverige till ett övervakningssamhälle. Förslagen kommer oftast från regeringen.

Hur ska detta sluta när man gång på gång begränsar den personliga integriteten? Syftet är oftast gott, men har bland annat resulterat i tveksamma lagar som bland annat uppmuntrar offentliganställda att rapportera in misstankar om papperslösa invandrare och liknande.

Nu går regeringen steget vidare och vill ge bostadsrättsföreningar rätt att utesluta medlemmar på misstankar om att det i hushållet förekommer "våld i nära relationer" – alltså kvinno- eller barnmisshandel.

Naturligtvis vill vi åtgärda detta allvarliga problem, men det får inte ske till priset av minskad rättssäkerhet. En bostadsrättsförening är ingen domstol.

En uteslutning ur en bostadsrättsförening har stora ekonomiska konsekvenser inte bara för förövaren, utan även för offret. Ska rykten och misstankar kunna leda till att folk måste lämna sin bostad? Rimligen borde kommitténs granskning innan riksdagens votering leda till att förslaget återremitteras.

Sverre Haukeland