”Byråkrati får inte slå ut kvinnojourerna”

Дата публикации: 31-07-2026 12:00:00

Ett regelverk som skulle stärka skyddet för våldsutsatta kvinnor leder nu till att skyddsnätet istället blir mindre. Det krävs reformer för att säkra att kvinnojourerna blir kvar, skriver C-politiker.

Основное содержимое страницы с новостью.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

DEBATT | KVINNOJOURER

Statskontorets färska rapport visar att antalet skyddade boenden i Sverige nästan har halverats sedan den nya tillståndsplikten infördes. Reformens syfte var att stänga ute oseriösa aktörer och stärka kvaliteten. Det var en rimlig ambition. Men resultatet riskerar att bli det motsatta: välfungerande ideella kvinnojourer med lång erfarenhet tvingas lägga ned, samtidigt som behovet av skydd är fortsatt stort.

Det är en utveckling som regeringen måste ta på största allvar.

Skyddade boenden utgör en av samhällets viktigaste insatser för kvinnor och barn som flyr våld. Bakom varje plats finns ofta decennier av erfarenhet, upparbetad kompetens och ett förtroende som inte går att bygga upp över en natt. När ett skyddat boende stänger försvinner inte bara ett antal sängplatser, ett helt nätverk av kunskap, trygghet och stöd går förlorat.

Statskontorets rapport visar att regelverket har fått betydande konsekvenser för de ideella aktörer som under lång tid burit upp stora delar av verksamheten. I stället för att fokusera på kvaliteten i stödet har tillståndsprocessen i många fall kommit att handla om omfattande administrativa krav och detaljer kring lokaler och dokumentation. Självklart ska skyddade boenden hålla hög kvalitet och seriösa krav ska ställas. Men regelverket måste utformas så att det stärker verksamheterna, inte slå undan benen för dem.

Problemet är inte att staten ställer krav på skyddade boenden. Tvärtom är det rimligt att verksamheter som tar emot våldsutsatta kvinnor och barn håller hög kvalitet och granskas. Men dagens regelverk bygger på en syn där kvalitet i hög grad mäts genom administrativa processer, dokumentation och fysiska krav på verksamheten. Den kompetens som byggts upp genom årtionden av arbete med traumatiserade kvinnor, riskbedömningar och säkerhetsarbete väger betydligt lättare än den borde göra. Resultatet blir att organisationer med lång erfarenhet får lägga oproportionerligt mycket tid och resurser på administration i stället för på stödet till de kvinnor och barn som söker hjälp.

De stora kommersiella aktörerna har ofta helt andra ekonomiska förutsättningar att hantera omfattande tillståndsprocesser. För en ideell kvinnojour, där stora delar av verksamheten bygger på ideellt engagemang och begränsade administrativa resurser, blir samma krav betydligt mer betungande. Ett regelverk som är tänkt att säkerställa kvalitet riskerar därmed att i praktiken missgynna just de verksamheter som under lång tid byggt upp den största kunskapen.

När jourer som ”Alla Kvinnors Hus” i Karlstad och andra etablerade kvinnojourer runt om i landet tvingas stänga sina dörrar försvinner inte mäns våld mot kvinnor. Det som försvinner är kvinnors möjlighet att lämna det.

Samtidigt fortsätter mäns våld mot kvinnor att vara ett av Sveriges största jämställdhetsproblem. Varje år söker tusentals kvinnor skydd från en våldsam partner. För dem är tillgången till ett skyddat boende inte en administrativ fråga, den kan vara skillnaden mellan liv och död.

Det är därför oroande att utvecklingen går åt fel håll. Ett regelverk som skulle stärka skyddet får inte leda till att skyddsnätet blir mindre.

För Centerkvinnorna och Centerpartiet är kvinnors frihet och trygghet grundläggande liberala värden. Ingen kvinna ska nekas skydd därför att hennes kommun saknar resurser eller därför att välfungerande jourer inte klarar en administrativ process.

Därför föreslår vi fyra reformer.

För det första: Staten måste ta ett större ekonomiskt ansvar för skyddat boende. I dag avgör kommunernas ekonomi alltför ofta vilka placeringar som kan genomföras. Det skapar stora skillnader mellan kommuner och riskerar att kvinnor inte får det skydd de behöver i tid. Staten behöver därför ta ett större ansvar för finansieringen av skyddade boenden genom att utreda en nationell placeringspeng som säkerställer att behovet, inte kommunens ekonomi, avgör om en kvinna får skydd.

För det andra: Frys den nuvarande tillståndsplikten och gör om regelverket. Kraven ska utformas tillsammans med kvinnojourerna och utgå från verksamheternas kvalitet, kompetens och säkerhet. Administrativa krav ska stödja verksamheten, inte riskera att avveckla den.

För det tredje: Skapa långsiktiga ekonomiska förutsättningar för kvinnojourerna. Ideella kvinnojourer ska inte behöva bygga sin verksamhet på kortsiktiga projektbidrag. Kommunerna behöver få ett tydligare ansvar att teckna fleråriga samverkansavtal med idéburna jourer, samtidigt som staten måste bidra med stabil finansiering. Kvinnojourernas uppdrag är en del av samhällets grundläggande skyddsnät och måste behandlas därefter.

För det fjärde: Inför ett nationellt Lämnaprogram och en Lämnapeng. Att lämna en våldsam relation handlar om betydligt mer än att ta sig till ett skyddat boende. Kvinnor behöver stöd hela vägen till ett nytt liv – juridiskt, ekonomiskt och socialt. Därför vill vi införa ett nationellt Lämnaprogram med samordnat stöd efter tiden på skyddat boende, en Lämnapeng som stärker den ekonomiska möjligheten att börja om samt en nationell bostadskö som gör att ingen kvinna ska behöva återvända till en förövare därför att det saknas en trygg bostad.

Regeringen har presenterat en nollvision mot mäns våld mot kvinnor. En sådan vision måste följas av en politik som fungerar i praktiken. Om skyddade boenden försvinner urholkas en av samhällets viktigaste insatser mot mäns våld.

Skyddade boenden är inte en administrativ verksamhet. De är en livlina. Därför måste staten säkerställa att regelverket stärker, i stället för försvagar, de verksamheter som varje dag räddar kvinnors och barns liv.

Mari-Louise ”Millis” Wernersson
förbundsordförande Centerkvinnorna
Helena Vilhelmsson
jämställdhetspolitisk talesperson och riksdagsledamot (C)

Схожие новости

#	Наименование новости	Тональность	Информативность	Дата публикации
1	INSÄNDARE: Hur länge ska vi inom omsorgen orka?	-5	3	19-07-2026
2	LEDARE: Sverige blir nu en angivarstat	-5	6	14-07-2026
3	Polis döms för dataintrång – men slipper fängelse	0	5	25-05-2026
4	DEBATT: Öka säkerheten på områden viktiga för Västerås beredskap	0	5	04-07-2026
5	Women under-represented in Assemblies, Parliament	0	14.17	15-04-2026
6	Kyrkan vill se över sina investeringar	0	5	02-06-2026
7	Правительство Швеции даст полиции право на тайную прослушку в профилактических целях	0	0	05-04-2023
8	”Man bortser från verkligheten”	0	12.94	31-07-2026
9	DEBATT: Fast läkarkontakt minskar vårdköer och ger bättre vård	2	6	04-07-2026
10	Expert: Rebuilding trust in health science	0	6.57	21-01-2026

Классификация: . Схожих патентов: 0. Схожих новостей: 10. Тональность: 0. Информативность: 9.81. Источник: www.svd.se.