När firandet av Snillerikets Nationaldag inleddes den 31 juli i Bergs Hembygdsgård, samlades ett 20-tal personer för att höra Bertil Glansberg berätta om ”400 år av smideshistoria”, bakgrunden till Bingstasmedjan och gevären som smiddes där. De så kallade skogsfinnarna, som tvingats lämna sina finska hem i början av 1600-talet, satte igång att bruka ödesjord på kronans mark i Sverige, bland annat i norra Dalarna. 1622 bosatte man sig i Tandsjöborg och 1679 i Fågelsjö. Bland dem fanns duktiga smeder som själva tillverkade sina verktyg. Därifrån hade Per Mårtensson kunskaperna med sig när han 1817 startade sin smedja i Bingsta. Med skarpt snille, utvecklade han såväl verktyg som teknik och började tillverka de berömda Bingsta-gevären. Smedjan står nu vid Hembygdsgården och visades nationaldagen till ära. Dessutom lockade man med kolbulle och loppis.

Annons

Annons

I Hovermo lyste solen över museibyggnaderna medan besökarna gick ut och in. I vävrummet berättade Yvonne Edström om snillet och konstväverskan Margaret Bergman, som föddes i Rörön men hade sin framgångsrika karriär i USA. Anna Dahlén som varit förr i Hovermo, stannade upp i smedjan och visade dess snillrika utrustning för sina vänner. ”De flesta maskiner här, tillverkade dom själva.”

Annons

”I Ovikens Hembygdsgård var det hårt tryck på våffelförsäljningen” berättar Karin Jirdén. ”Vi serverade omkring 80 våfflor med kaffe eller saft, med och utan grädde, med sylten på eller bredvid våfflan. Alla fick sina våfflor även om en del fick vänta. Men solen sken, så gästerna hade det ganska mysigt.”

Annons

I ”storstugan” berättade Christina Bengtsson om Logårdssläkten som fostrat så många musikaliska begåvningar, precis som den lille tomten enligt sägnen förutsade. Bland gästerna fanns flera medlemmar i Ovikens Spelmanslag som är ättlingar till musiksläktens främste, snillet och riksspelmannen Anders Helgeback.

Text och bild: Arne Nilsson