Ett bekymmer för Hans Almgren var förstås de skolpolitiska förändringar som innebar att historieämnet fick allt mindre utrymme på skolschemat samt att lärarrollen reducerades till att vara ”en vuxen i skolan”. Han slog vakt om den berättande läraren samt framhöll läroboken som en ryggrad för en genomtänkt undervisning. Hans själv kom från vad han kallade ”arbetarmiljö” och var mycket angelägen om att skolundervisningen skulle vara handfast och överblickbar även för elever från hem utan studietradition. Han såg med sympati på ökad jämlikhet i samhället men med oro på konsekvenserna av den skolpolitik som nedvärderade ämneskunskaper, lärarens frihet och vikten av goda läroböcker. Han hade således inte mycket till övers för pedagogiska experter som tyckte att eleverna med hjälp av internet själva skulle producera sina läromedel.

Hans Almgren var en aktiv styrelseledamot i bland annat Historielärarnas Förening och De svenska historiedagarna. Hans insatser för en kunskapsbaserad skola kan inte nog framhållas. Hans var initiativtagare till priset ”Årets historielärare” och satt också i kommittén för dess utdelning. Som person hade han ett brett samhälls- och kulturintresse, bland annat besökte han, tillsammans med sin likasinnade hustru, årligen Bayreuth. Hans var en tillgång i alla sammanhang och det var alltid lika roligt att träffa honom.

Vila i frid, käre Hans.

Hans Albin Larsson