Av Sveriges 290 kommuner tillhör 66 förvaltningsområdet för finska, där till exempel förskola och äldreomsorg enligt lag ska erbjudas helt eller till väsentlig del på finska. Att ansluta sig till förvaltningsområdet är dock frivilligt och det finns fortfarande flera kommuner med många sverigefinska invånare som valt att stå utanför. I dessa kommuner är de lagstadgade rättigheterna till finska språket betydligt mer begränsade.

Sällsynt med finska i de kommuner som svarade

SVT Uutiset frågade tio kommuner utanför förvaltningsområdet om de trots detta erbjuder förskola eller äldreomsorg på finska. Kommunerna valdes ut på basis av att de enligt SCB:s statistik har flest invånare med finsk bakgrund i första, andra eller tredje generationen av alla kommuner utanför förvaltningsområdet.

Åtta av de tio kommuner svarade.

Tre av dem berättade att de erbjuder äldreomsorg på finska. Kommuner utanför förvaltningsområdet förpliktigas att göra detta även i viss mån av socialtjänstlagen där det står att även dessa kommuner ska erbjuda äldreomsorg på finska till den som begär det, om kommunen har tillgång till språkkunnig personal.

Bara en kommun erbjuder finska i förskolan

Av kommunerna som svarade var det endast en som uppgav att den erbjuder finska i förskolan. I lagtexter finns det inte heller några exakta formuleringar gällande finska i förskolan utanför förvaltningsområdet.

I lagen om nationella minoriteter står det dock:

... Det allmänna ska även i övrigt främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt.

Och i språklagen:

Det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken.

En mer explicit definition i läroplanen

Det mest konkreta kravet till förskolor finns dock i läroplanen, där det konstateras att förskolan ska ”bidra till att skydda och främja de nationella minoriteternas språk och kulturer” och ”ge varje barn förutsättningar att utveckla –– det egna nationella minoritetsspråket...”.

Se videon för att få reda på mer hur kommuner svarade.

Kommuner som svarade:

Nacka (10 744 invånare med finsk bakgrund)

Linköping (8 000 invånare med finsk bakgrund)

Jönköping (6 580 invånare med finsk bakgrund)

Sollentuna (5 615 invånare med finsk bakgrund)

Tyresö (5 544 invånare med finsk bakgrund)

Nyköping (5 226 invånare med finsk bakgrund)

Strängnäs (5 155 invånare med finsk bakgrund)

Karlstad (4 654 invånare med finsk bakgrund)

Kommuner som inte svarade:

Täby (6 621 invånare med finsk bakgrund)

Värmdö (5 898 invånare med finsk bakgrund)

Källa: Antal av invånare med finsk bakgrund baserar på SCB:s siffror från år 2024, och de tar hänsyn till personer folkbokförda i Sverige som är födda i Finland eller som har minst en förälder eller fars-/morsförälder som är född i Finland.

Så här står det i socialtjänstlagen om rättigheten till finska språket i äldreomsorg i kommuner som inte tillhör förvaltningsområdet för finska:

7 § En kommun som inte ingår i något förvaltningsområde enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk ska erbjuda den som begär det möjlighet att få hela eller en väsentlig del av den omvårdnad som erbjuds inom ramen för äldreomsorgen av personal som behärskar finska, jiddisch, meänkieli, romani chib eller samiska, om kommunen har tillgång till personal med sådana språkkunskaper.

• I början av mars skickade SVT Uutiset en enkät till 10 kommuner utanför förvaltningsområdet för finska. I enkäten fick kommuner berätta ifall de erbjuder finska språket i sina förskolor samt i äldreomsorg. Om ja, på vilket sätt. Kommuner fick fyra veckors svarstid.
• Kommunerna valdes ut på basis av att de enligt SCB:s statistik har flest invånare med finsk bakgrund i första, andra eller tredje generationen av alla svenska kommuner utanför förvaltningsområdet.
• Åtta av de tio kommunerna svarade.