Sommaren i Jämtland är något alldeles särskilt. Det är de långa, ljusa dagarna och de ljusa sommarnätterna, där sjöar, skogar och fjäll möts i ett landskap som känns oändligt. När solen värmer och en ljummen vind får hängbjörkarna att susa infinner sig ett lugn som är svårt att hitta någon annanstans.

Det är dofterna som gör sommaren levande – nyklippt gräs, nyslaget hö och den friska luften från sjön när man glider fram med båt. Häggens doft och vita blomning blir en första försmak av försommaren, och när syrenen sedan slår ut känns det som att sommaren äntligen har kommit. Fåglarna kvittrar och vågorna kluckar stilla mot stranden.

(Har du något att säga? Här kan du enkelt skriva och skicka in en insändare eller debattartikel.)

Sommaren handlar också om de enkla njutningarna. Att fika utomhus med en kopp kaffe och en bit hallon- eller rabarberpaj med vaniljsås. Att känna doften av grillar som sprider sig en solig kväll. Att sitta ute sent med en gin och tonic eller en iskall öl medan kvällssolen fortfarande värmer. Att ge sig ut och besöka alla mysiga sommarkaféer som dyker upp runt om i Jämtland, där varje stopp har sin egen charm och hembakade specialitet. Och så den där speciella känslan av att köpa årets första mjukglass med strössel – en liten tradition som på något sätt alltid markerar att sommaren äntligen har börjat.

Det är också en sådan fröjd att fortfarande få se kossorna ute på sommarbete, ströva fritt över de gröna hagarna och lugnt beta i solen. För mig är det ett av de allra tydligaste sommartecknen – en syn som påminner om hur vacker och levande den jämtländska landsbygden är. I fjärran syns traktorer som kör in årets skörd, och när kvällen kommer hörs ofta höfläkten arbeta långt bort i byn. Det monotona ljudet genom den ljumma sommarkvällen och natten har för många blivit en lika självklar del av sommaren som fågelsången. Och kommer man riktigt nära ser man ibland fortfarande hässjor stå kvar ute på ängarna, precis som förr. Som tysta minnen från en tid då höet torkades under sommarhimlen.

Och kanske är det allra bästa känslan av frihet – att gå i shorts, känna gräset under bara fötter, bada i en spegelblank sjö eller glida fram på en SUP-bräda i nästan vindstilla vatten. Bara låta sig dras fram, ta några lugna paddeltag och känna solen värma nacken. Då känns det som att tiden stannar, och man inser hur lite som egentligen krävs för att livet ska kännas som allra bäst.

Och kanske är det just därför som sommaren i Jämtland inte bara är en årstid – den är en känsla som man bär med sig långt efter att den tagit slut.

Ola Sandström