Ingenting är så bra, att det inte kan bli bättre. Ett ordspråk man ibland får höra. Själv kom jag att tänka på det, när jag funderade över den svenska sjukvården.

Efter att ha varit inlagd på Östersunds sjukhus i olika omgångar under senare år på grund av min cancer har jag för det mesta känt en oerhörd tacksamhet över den hjälp jag fått erfara. Fantastisk personal som verkligen gör allt, för att patienten ska må så bra som möjligt utifrån omständigheterna.

1. Det bristandet TV-utbudet. Endast två kanaler tillgängliga. Att utöka antalet kanaler kan i förhållande till sjukhusets totala budget inte kosta så mycket.
2. Extrasladd till mobiltelefonen. Det är nog inte bara jag som glömt ta med mig sladden till mobilen. Att kunna kontakta anhöriga när man ligger inne är ju en självklarhet. Varje avdelning bör därför ha extrasladdar att låna ut, om patientens batteri laddats ur.
3. Är det ett undantag, att det inte funnits tandpetare på de avdelningar jag legat inne på?
4. Journalanteckningarna. Jag förstår, att det viktigaste är, att sjukhuspersonalen ska kunna tolka journalanteckningarna, men borde man inte också tänka på patientens oförmåga att förstå texten. Många av mina journalanteckningar är rena latinet för mig. Så snälla läkare och sjuksköterskor skriv så att även patienten förstår vad som gjorts, hur det gått, och hur framtiden ser ut.

”Det är inte mitt bord.” ”Det får du fråga din läkare om.” ”Det är inte vår avdelnings ansvar.” ”Jag får inte säga något.”

Det är ord jag ibland fått höra, och funderat över vad de betyder. Att någon slags rädsla döljer sig bakom orden anar jag. Man är rädd för att göra fel, säga något man inte får, och vilka konsekvenser det kan föra med sig. Det tycks vara strikta gränser för vad man får och inte får. Men är inte dessa gränser ibland lite väl överdrivna? Det är frågor jag ställer mig. Ställer sjukhuspersonalen också sig samma frågor? Borde i så fall inte dessa frågor komma upp på bordet och diskuteras respektfullt för att slippa oro och osäkerhet. Inte minst skulle detta i så fall också gagna anhöriga som ibland får olika besked beroende på vem man frågar.

Från en tacksam och undrande patient som önskar svar från såväl ansvariga politiker som sjukhuspersonal.

Tacksam och funderande