Till och med kring de fattigaste backstugusittarna, lantbruksproletariatet, slog syrenen ut.

Älskar syrener, har alltid gjort det

Och mest när de för länge sen blommat ut,

då bara bladen är kvar, grönt 

genomskinliga i höstsolen.

De stirrade en gång fattigdomen i ögonen

och fattigdomen vek undan med blicken. 

Det är inte svårt att föreställa sig en fattig bondfamilj för några sekel sedan. De såg i juni syrenklasarna slå ut och dofta och det måste ha gjort ett enormt intryck på de annars blomfattiga gårdarna. Till och med kring de fattigaste backstugusittarna, lantbruksproletariatet, slog syrenen ut. Werner Aspenström har i en mycket vacker dikt fångat ett slags blyg vördnad hos landsbygdsbefolkningen för syrenens skönhet och subtila makt över sinnena: 

Första sommardagen och syrener: 

skamsna vänder sig byborna bort,

ännu inte vanda vid det sköna.

Men i mörkningen smyger de ut,

bryter fumligt några kvistar. 

Med all säkerhet fick bondsyrenen sitt svenska namn därför att den förknippades med bondebefolkningen. Latinets vulgaris betyder alldaglig, vanlig, folklig. I Sverige kom den att förknippas med bönder, med gårdar och torp. Men det var herremän som tog den till Sverige och den har en lång kulturhistoria innan den slog rot överallt i Sverige.

Kommentar: Detta är den andra delen av en serie i sex delar om syrenen, som ibland kallas invasiv. Serien är ett kapitel ur min bok Rotskott från paradiset, som utkom i mars i år.