Vårt län står inför ett viktigt beslut: Regionfullmäktige ska anta en ny regional livsmedelsstrategi som pekar ut riktningen för länets livsmedelsproduktion fram till år 2035. Men efter att ha läst den föreslagna strategin så infinner sig frågan: blir det mer mat av fler möten?

Ambitionen är god. Vi behöver stärka vår beredskap, öka livsmedelsproduktionen och minska sårbarheten i ett osäkert omvärldsläge. De senaste årens kriser har visat hur beroende Sverige är av fungerande transporter, internationell handel och importerade insatsvaror. Att stärka den regionala livsmedelsproduktionen är därför inte bara en fråga om landsbygdsutveckling – det är också en fråga om trygghet, försörjningsförmåga och nationell beredskap.

Strategin innehåller skrivningar om samverkan, dialog, kunskapsspridning, innovation och processer. I grunden viktiga delar men det är inte samverkansgrupper som producerar livsmedel. Det är inte workshops som släpper fler kor på bete. Det är inte dialogforum som får fler hektar jordbruksmark i produktion. Det är företagarna som gör det.

Det är lantbrukare, fiskodlare, renskötare, odlare och livsmedelsföretag som varje dag fattar beslut om investeringar, anställningar och produktion. Det är deras vilja och möjlighet att driva lönsamma företag som avgör hur mycket mat som produceras i vårt län.

Därför är det lite märkligt att en strategi för ökad livsmedelsproduktion innehåller så lite om just de faktorer som avgör om produktionen kan växa. Var finns målen för hur mycket produktionen ska öka? Var finns fokus på lönsamhet? Var finns konkreta åtgärder för att underlätta investeringar, generationsskiften och företagande? Var finns ansvaret för genomförandet?'

(Har du något att säga? Här kan du enkelt skriva och skicka in en insändare eller debattartikel.

Den största utmaningen för livsmedelsproduktionen i Jämtland Härjedalen är inte bristen på strategier och samverkansforum. Den största utmaningen är att allt färre människor väljer att satsa sitt liv, sitt arbete och sitt kapital på att producera mat. Många lantbruksföretag står inför generationsskiften samtidigt som investeringskostnaderna ökat, regelverken blir allt mer omfattande och lönsamheten pressas. Om inte fler unga ser en framtid i att driva livsmedelsföretag så kommer produktionen att minska – och det oavsett hur många handlingsplaner, nätverk eller samverkansgrupper som skapas.

Verkligheten är enkel: Om det inte går tjäna pengar på att producera livsmedel så kommer produktionen inte att öka. Ingen strategi i världen kan kompensera för olönsamma företag. Om vi vill ha fler bönder så måste det finnas framtidstro och lönsamhet. Om vi vill ha ökad beredskap måste det finnas företag som överlever, utvecklas och vågar expandera.

Centerpartiet i Krokom föreslår följande förändringar för att stärka strategins fokus på det som faktiskt leder till mer mat på våra bord:

• Komplettera med mätbara mål för ökad livsmedelsproduktion i Region Jämtland Härjedalen.

• Öka fokus på lönsamhet och konkurrenskraft i alla sektorsområden; kött, mjölk, fisk, växtodling och livsmedelsförädling.

• Tydliggör skyddet av jordbruksmark.

• Tydliggör ansvar och uppföljning.

Vi behöver självklart samverka, men samverkan är ett verktyg, inte ett mål i sig. Livsmedelsberedskap byggs inte i konferensrum. Den byggs på gårdar, i ladugårdar, på betesmarker, i växthus, i fiskodlingar och i livsmedelsföretag runt om i länet.

Om vi menar allvar med att öka livsmedelsproduktionen i vårt län måste vi börja där.

Karin Jonsson, Andreas Karlsson, Magnus Bjurling

Centerpartiet i Krokoms kommun